Aningen trött...

Sminkade mig ordentligt så inte alla mörka ringar skulle synas. Tycker det är väldigt skönt utan smink men vissa dagar är det ett måste.
När jag kom till dagiset var rn grupp äldre barn på väg att gå på utflykt. Julian och Colin satt som vanligt i vagnen. Men när vi går förbi gruppen står en kille tätt inpå vagnen och slår på Julian som sitter fast?!. Inga hårda slag men inte ok, så jag så till pojken att mån slåss inte ok(samma ord jag använder till Julian, när han slåss). En sv fröknarna har sett allt och säger oxå ifrån. Och visst det var Inga hårda slag, men när vi rullat förbi gruppen börjar Juliän gråta. Björnmamman i mig växte. Men vad mer kan jag göra?! Jag tröstade och försökte förklara att man får inte slåss och att det gäller även för Julian. Som sagt, Julian gör inte heller rätt alla gånger. Men jag tog illa vid mig pga att det var en större kille och att jag såg hans blick mot Julian när han slog.
Hur ska jag kunna försvara mina barn?!
Lämnade över en ledsen kille till fröknarna som är guld värda. De frågar alltid hur barnen mår, hur jag mår. Vad som hänt under dagen. Och alltid med ett sånt engagemang.
Jag och Colin gick ner till stan och mötte upp några loppisköpare. Sen hem. Laddar batterierna i soffan och ser solen strålar ute.