Väääldigt synd om Christofer i morse...

Jag väcker honom 07:20 (har själv varit vaken sen 03..
Då vaknar Colin igen, ledsen och känner inte igen sig då han ligger i stora sängen i sitt rum. Jag bäddar ner honom i spjälsängen men Christofer får ta över då jag måste cykla till jobbet. Julian sover fortfarande.
Vid 09:30 ringer min man till jobbet, att han har haft en sån jobbig morgon.
Killarna har båda bajsat ett par ggr (det tar ju lite extra tid att byta bajsblöjor). Julian har satt på/stängt av tv:n hela morgonen, det betyder att den stängs ner och vi måste trycka igång den. ( i detta fall Christofer).
När han väl hunnit rodda med frule och på med alla kläder, så går hannut till bilen, då stänger Julian dörren och där står de.. utelåsta.
Christofer vill i detta läge ringa mig och få hem mig, jag har nyckel, hans är innelåst.
men så kom han på att et fönster var öppet, en liten cliffhanger senare, har han brutit sig in.
Lämnade pojkarna på dagis ca 1 timme senare än planerat.
Och då behövde han ringa och få en massa sympatier från mig.
Jag sa till honom, ok, jag tycker synd om dig, nu är sympatierna slut för idag, ta en kaffe och så kör vi vidare på denna dag.
Jag har varit igång sen 03, vill du byta nästa nattpass?!
Han menade på att det är lättare om vi hjälps. Visst är han gullig ;).