16 februari 2003

Partypinglorna Sandra & Sandra, så kul vi alltid hade. Dessa bilder togs några timmar innan olyckan.

Mycket dkumentation har jag arkiverat.

Lägg till bildtext

Då jag föll bakåt och slog i huvet först, fick jag ett 14cm "hack" som de häftade ihop, jag tyckte det var jobbigast att de var tvungen att klippa av hårt på skallen för att komma åt. Torkat blod, tuperat hår och en massa hårspray fick mamma redan ut. Det tog henne ca 10 timmar. Några timmar varje dag satt hon med kam och balsam, försiktigt och till slut lyckades hon. Men så här såg jag ut innan hon började. Älskade mamma, kom med ilfart.. hon insåg allvaret i olyckan, det gjorde inte jag.

Karin och jag med stödkrage

Idag firar jag 10år med änglavakt. Jag bröt nacken väldigt illa. Förstod inte alls allvaret (som tur var) när jag vaknade upp på Sjukhuset. Inte ens när läkarna jämförde min knäckta nacke med "Stålmannens". Han var totalförlammad, det är inte du!!! Jag hade en jävla tur och änglavakt.

Fick inte röra mig alls på 5 dagar tills röntgenbilderna kom tillbaks från Lund. Jag klarade mig ifrån att operera in en stålställning i huvet och behövde "bara" den hårda nackkragen i 12 veckor.

Tacksamt att sjalar var på modet just då.

Jag är en överlevare och även då gick jag in med rätt mental inställning, att detta skulle gå bra.

Så idag firar jag livet!