1 december

-10 grader.
Igår lade jag mig redan kl 21.00. Min lilla solstråle vaknade vid 02.00 och höll mig och Christofer vakna i 2 timmar. Då kom också chocken och ångesten från vad som kunde ha hänt i går. Kände mig helt lost som ansvarstagande mamma. Oj oj oj, magen bara knöt sig. Igår fick jag också veta att något väldigt sorgligt hade hänt min vän, kanske vart det den oron jag hade i kroppen som gjorde mig distraherad och inte kunde tänka klart. Jag vet inte, men mina tankar går till dig min vän.
Idag väljer jag att åka till Nadia och hennes Matilda, utan sonen, han får vara hemma i mannens trygga famn.