Look by Linn

10 maj

Nu är livet sådär helt jävla underbart, inga fästingar kvar på kroppen, värmen är helt perfekt, grönska överallt och Julian han är ju såklart helt underbar.. men ...ja tyvärr är det nått som grämer honom.. han skriker och gapar mest hela tiden, inte ens nöjd när man har honom i famnen. Kan det vara tand nr 9 som är uppe?! Men jag gnuggar in alvedon och vyssar och plaskar i poolen, då är han som mest nöjd.
Igår när jag gick till Nelina satt sommarkläningen på, det är så det ska vara.
Nu har Julian fått en dagisplats på Kimbogården, som ligger på Rotorp. Har både hört positivt och negativt om den förskolan..Christofer gick där som barn och då slog fröknarna honom.. det känns sådär tycker jag..
Men vi har ändå valt att tacka Ja! till platsen men står kvar i kön till Karlsro. Skönt ändå att ha fått en plats, har nu idag skickat in dagisschema, inte det lättaste då mannen jobbar 6 veckors, men jag fick nog till det.
Idag när jag vaknade kollade jag på klockan 06.21?!
Vilken lycka tänkte jag , lade mig nämligen 22.30 igår och hoppades det skulle hjälpa mig sova längre. låg kvar i sängen och hörde även Julian vakna, så jag kände mig pigg i kroppen och gick upp ur sängen och såg på klockan igen ..05.30?!..
Jaha, en illussion alltså, jag vaknade som vanligt 20 över 5..kroppen är ju knepig. Jag var nu ändå vaken så det var bara att köra på.
Tog tisdagspromenaden med Maria, gick ner till torgen och fyllde barnvagnen med massa frukt, massa melon, druvor, mango och apelsin.


Hade bjudit över Lisa och Bianca på lunch, gjorde en fräsch sallad och köpt, räkor, kräftor och blandat en röra med skagen/räkmix. Har väldigt svårt att äta varm mat när det är hett ute. Julian är väldigt hårdhänt av sig har jag märkt, absolut inte ok, men jag har väldigt svårt att förmedla detta till honom, han förstår inte varför man säger nej, när han håller i tröjan för hårt eller rycker Bianca i håret, han sitter bara och tittar lungt på henne.



Han bara älskar att plaska och fara omkring i poolen. Smörjer in honom med solskyddsfaktor 30 rejält.


Och så sitter han lite slappt på trappkanten (livsfarligt)





Lisa och Bianca




Jag har gett upp kampen mot maskrosorna (för en stund iallefall)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar