Dagishämtningen gick sådär idag..

I dag gick vi tillsammans och hämtade vår son på dagis. Löven har börjat falla men fortfarande är gräset härligt grönt.

Rygge känns riktigt mosad efter förmiddagens fikasittning, men vissa saker är värda värken, speciellt fina vänner.

I v. 24 nu.

När vi kom till dagiset var de ute och lekte, Julian älskar att vara ute och "grejsa". Som vanligt hade han helt andra kläder på sig än vad han hade vid lämningen i morse. Igår vid hämtningen, hittade Christofer honom inte först, han hade rymt (öppnat grinden) till den stora avdelningen (som har hänt förut..och han är så välkommen dit säger fröknarna, då de cirkulerar på båda avdelningarna för att kunna lära känna alla barnen, skönt i såna här fall). Där hade han vattenkrig (förhoppningsvis med sig själv..) och var helt genomblöt, så Christofer bytte till torra kläder innan de vände hem igen. Tur att jag bunkrat upp med ett gäng kläder i hans fack, måste fylla på mer imorgon..

Men att få med ahn hem idag, var inte lika lätt som vanligt... medans mannen lekte ta-fatt, gick jag på jakt inne efter hans Kavat-höstskor.. som jag inte hittade nånstans?!.. som tur är har jag märkt dem med hans namn och mitt mobilnr.. Hoppas på fynd i morgon vid lämningen.

I detta förråd, brukar han "rensa"..

I söndags när vi gick till mammafikan med Pernilla och Lilly, såg han att Lilly inte ville sitta i vagnen.. Och det tog han i minnet och bestämde sig för att idag gällde samma för honom.

Min undran är hur svårt ska det vara att få fatt i en liten kille som inte ens går fort.. bara åt fel håll?

Ryggen mår mumma efter såna här "jakter"..

Vi tog det säkra att sätta fast honom i vagnen.. så vi skulle kunna komma hem nån gång. Till mannens bröd som stod på jäsning, kanelbullensdag?! Inte för idag Christofer. Här gäller bara eget bröd med dinkel, fröer, nötter och annat nyttigt.

Gott blir det, fast en kanelbulle säger jag aldrig nej till!