Sen ett par veckor tillbaks har han blivit väldigt mammig, ser han mig så blir han ledsen och det ända vi hör är mamamamamama. Han kan ett ord, och det är mamma (inte mig emot). Han har så bråttom nu att upptäcka allt han inte kunnat innan, så det blir bulor i pannan, han klämmer sina små fingrar...åh då är det mys med mamma som gäller.
Åh så sitter han i mitt knä och vi myser tills tårarna slutar..och så myser vi lite till..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar