Och så hände det..

JAG lämnade på dagis, Julian var glad, gick in genom grindarna emot en kompis och fröken och fortsatte le. jag då?!.. Jag stod kavr vid grinden, sa -hej då! Såg att han såg mig, men att han inte blev ledsen, fort som attan gömde jag mig bakm en vägg, andades..lyssnade (om han började grina).. och sen gick jag hem.
Lämningen tog 3?! sek.
Denna vecka är det många nya som börjar på hans avdelning, kanske är det de som gör det mer spännande, mer barn, mer bus.
Igår berättade Christofer att han kramade om 2 fröknar när han kom till dagis. Han är väldigt kramig av sig.
Nätterna fortsätter med att han ligger och kramar om mig, mest att han ligger på eller tvärs över mig... Närkontakt av högsta grad.
Det kommer bli trångt i sängen.