Bråk är bra!

Läste just ur en Må Bra-tidning om hur man ska bråka eller tjafsa rätt i ett förhållande. Vissa par tog hjälp och insåg varför de valt att tjafsa om onödiga saker och lägger nu energi på viktigare grejer.
Jag har hittat en man som är väldigt envis, mer envis än jag själv..och det är svårt att vara. Men han tjafsar aldrig, han säger vad han tycker sen är det bra med det. Jag däremot, kan tjafsa (boven ligger mest i när jag inte fått tillräkligt med sömn). Mannen brukar be mig att gå och lägga mig och sova lite, då brukar jag häva ur mig nått mer dumt medans jag inser att han har rätt...

Jag kom och tänka på mina vänner..

1, Vi var på IcaMaxi, jag fick en krossat ägg på mig och jag blev jättetjurig och ville snabba på, blev tjurig över att hon inte var tillräckligt snabb. Hon skrattade så hon nästan kissade ner sig och tyckte jag såg söt ut när jag var sur. Jag var ju aldrig sur så hon tyckte det var kul när jag nu var det?! Det gick ju inte att vara tjurig när någon säger så, så det slutade med att vi båda stod och asgarvade, fortfarande med krossat ägg på mig.
2, i Thailand blev vi båda tjuriga på varandra för en grej jag inte ens kommer ihåg, men jag gick min väg (runt ett kvarter) stod där en kvart, sen kom jag på att jag hade alla våra pengar på mig. Vännen kom nog på det samtidigt och messade mig. sen möttes vi upp och insåg att det var skittråkigt att var utan varandra och sen var det tjafset över.

Sen har jag haft en omgång med en annan vän oxå.. För många år sen, var jag mycket egoistisk av mig, brydde mig inte om mina vänner på rätt sätt och tänkte bara på mig själv. Vännen satte sig ner med mig och tog upp allt vad hon tyckte var rätt och fel hur man beter sig som vän och frågade om jag höll med. Hon hade bara rätt i vad hon sa, det var tufft och jobbigt att höra att man bettet sig som en stor ego-idiot men tacksam för att hon tog upp det.

Så gör en vän. Man ska våga ta fajten (liten eller stor) för att vänskapen ska bli bättre, det är så vi alla utvecklas.

Så ibland är bråk bra.. Vad jag lärt mig mest är att man måste både ge och ta för att utveckla ett bra vänskap - och kärleksförhållande. Självklart kan man tycka, men när man är som mest ego är det svårt att fatta det.