Look by Linn

Dagis dag 5

I morse var det Christofer som länade Julian på Vittra, han var snabbt hemma igen och sa att Julian bara kröp iväg och möttes av de andra barnen. Han försökte säga -Hej då! men Julian hade roligare saker för sig.. Mannen antydde att "Fröknarna gillar visst Julian väldigt mycket" Tolkade han eftersom de var så glada över att se honom idag igen.. Sa att "de är så glada och positiva mot alla, alla hela tiden".
Jag är impad! Och väldigt nöjd!
I dagens Hallands Posten, Julian sov vid HP-besöket och passade för modellandet denna gång..





Jag och Madde hade bokat träff på stan, helt själva!

Så vi njöt av en lunch på Barmezzo och sen var det fullt ös på stan, för att hinna med att köpa sånt vi hade på listan. Gummistövlar, kalaspresent, bröllopspresent, onödiga men fina grejer till hemmet.. och lite annat.

Vid halv 2.. så var vi klara, hade tagit bilen ner till stan, då det var dåligt väder. Tänkte om de ringer vill jag snabbt vara på plats.. men de ringde inte idag heller. Så efter stan så körde jag upp till Vittra. Han satt och lekte inne med några andra..

Det tog nån minut inan han hann se mig..

Och när han väl förstod att det var mamma...

... åh vad det pirrade i magen när man såg hans leende och att han kom krypandes emot mig..


Jag ville sitta där en liten stund, så att det inte blir en massa stress för honom och det var kul för mig att se fröknarna vara med barnen utan några mer föräldrar. Juilian satt och mös i mitt knä och spanade på de andra.


När vi väl kom hem (det är ju såå mycket bökigare att bära honom ut till en bil och köra hem, än att bara sätta honom i vagnen och gina genom skogen). Så blev det lite mellis och prövning av de nya skorna. Gummistövlarna satt kanon, men kängorna var allt för kärva att dra på, väl på plats så satt de som smäck. Men som mamma sa "Det kommer aldrig gå, den dagen han inte är på humör...." Jag tror nog att hon vet vad hon snackar om.. så tyvärr får jag lämna tillbaks dem och spana efter några andra i strl 23.





Ska bara torka av dregglet innan återlämningen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar